Idag är tydligen årets kortaste dag. Det var något med axeln, och norr, och långt bort från solen... Från och med imorgon så börjar dagarna alltså att bli längre igen - fler soltimmar, eller ja, -minuter.

Det borde kanske vara deprimerande att det är årets mörkaste dag. Men av någon konstig anledning så vaknade jag pigg i morse, höll mig vaken genom första sändningen nyheter, tittade ut och konstaterade glatt att det snöade ganska lagom mycket för en 40 minuters promenad till tåget. Dessutom så luktade det lite gott, apelsin med nejlika och en jädrans massa pepparkaka. Och så såg jag mitt pepparkakshus, som står på teven, och blev lite extra glad.

Jag känner att jag imponerar mig själv med att inte singel-deppa, trots att julafton kommer närmre. Hm. Vad hände där?