Han hade haft annat att tänka på idag. Dagens uppgifter hade inte blivit utförda enligt plan. Efter vårt samtal igår? Kanske.

"Tack för att du förstår..."
Vad faen är det jag förstår? Jag förstår inte ett skit! Jag vill ju bara ha honom. Svårare än så är det inte. Jag har väntat i ett och ett halvt år, mer eller mindre. Å andra sidan så var igår första gången som vi pratade om sånt som faktiskt betyder någonting.

Vi pratade om varför jag valde att vara med någon annan. Någon som inte längre finns i mitt liv - av olika anledningar.
"Varför valde du honom då?"
"Jag blev tvungen att välja, och jag visste att han skulle finnas där - det skulle inte du göra..."
Det gjorde ont i honom. Jag både såg och kände det, men vi båda visste att det var sant.

Man kan inte få allt här i världen - i alla fall inte alltid när man vill det...