Distansförhållande



På msn Livsstil så kan man läsa om att det faktiskt kan vara bättre att ha ett distansförhållande, än ett "vanligt" förhållande där man bor i samma stad.

Läs hela artikeln genom att klicka här.

Och det kanske kan stämma. Att man håller gnistan vid liv längre då. Just för att vardagen inte smyger sig på. För det har vi nog alla varit med om, eller hur?

Man är dökär och kan inte tänka på något annat än sin älskling. Och så fort man ses så står allting stilla. Världen runtomkring upphör att existera. Men så plötsligt en dag så inser du att du inte har några trosor att ta på dig och du måste boka en tvätt-tid i tvättstugan, och eftersom du ändå måste vara hemma för att passa en viss tid så passar du på att städa lägenheten och diska också. Och vad är inte mysigare än att ha din älskling hemma hos dig då?! Ända tills du inser att du faktiskt inte får något gjort om ni ska småhångla hela tiden. Du kanske till och med blir lite irriterad för att du inser att det är bättre att hänga tvätten först och mysa sen, men din älskling förstår inte varför det är så viktigt att hämta tvätten precis just nu. Är det riktigt illa så kanske han dessutom lyckas få syn på dina fultrosor som han håller upp och fnissar åt, för att i nästa stund få syn på dina "sexiga panties" och konstaterar att han inte har fått se dem än... Poff! Vardagen har landat!

Den första irritationen har uppstått, och nyförälskelsens "rinna ut i sanden"-stadiet har påbörjats. Vardagen är inte romantisk. Och det är nog där som förälskelsen skiljer sig från kärleken. En försälskelse klarar inte av vardagen, och hur du faktiskt är och ser ut klockan 6 på morgonen när väckarklockan ringer och det är dags att ta sig upp ur sängen och vidare till jobbet. Medans kärleken växer sig starkare genom alla pinsamma och irriterande situationer. För varje misstag eller baksida man stöter på i förhållandet växer sig kärleken starkare.

Så, ja. Man kanske ska ge kärleken en chans genom att börja på distans. För att förälskelse och kärlek - det ena behöver inte utesluta det andra. Däremot så kan nog den ena lätt förväxlas med den andra, och kanske till och med förstöra. Risken finns nog att man vill hålla kvar förälskelsen så gärna, att man glömmer bort det fina med kärleken. Eller att man så gärna vill älska, så att man glömmer bort att vara förälskad.

"Allt har sin tid under solen..."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0