Om jag pussar på en pojke som det visar sig har flickvän - har jag gjort fel då som inte tog reda på det från början, eller är det bara han som gör fel?

Och om detta upprepas - är det fortfarande bara han som gör fel?

Har jag som "medsyster" något som helst ansvar för hans, och mina för den delen, handlingar?
Så som jag resonerar så var jag ju faktiskt helt ovetande från början, vilket innebär att jag är friad från misstanke och brott till en början. Det är sen som det kanske går lite snett - jag skippar "medsyster"-grejen och kör mitt race. Jag tycker ju pojken är söt. Det finns dock vissa gränser, som han har satt upp och som även jag tycker är ganska fair (om det ens är värt att tänka på...). Är jag en dålig "chick" som inte tänker på donnan som väntar hemma? Jag menar, någonstans så handlar det ju om att "se om sitt eget hus" i första hand. Och dessutom så vet jag ju inte ens vem det är. Inte för att jag har frågat, snarare tvärt om.

Och så nästa steg. Låt oss säga att donnan hemma byts ut och jag helt plötsligt skulle vara aktuell. Pussandet skulle tas till nästa steg, helt enkelt. Hur ska man tänka då? Är det ens värt att ge det en chans? Jag vet ju vad han kan gå för... Å andra sidan så kan man ju förändras - eller?

Hur faen tänker pojkar egentligen? Jag menar, jag stoppar direkt så fort det dyker upp någon annan, men i slutändan så står han ju där och väntar. Hm. Tokigt.